Ånge är inte till salu

HUR KAN NAZISTER TILLÅTAS HINDRA FREDLIGA DEMONSTRATIONER?

I söndags fick barnfamiljerna gå hem, medan nazisterna fick stanna och fortsätta störa och skrämma. Det är helt orimligt, skriver Christina Höj Larsen.

Även om det var allvarliga och smärtsamma saker vi skulle tala om på Mynttorget i söndags var stämningen varm. Torget fylldes av ett par hundra personer, allt från familjer med barnvagnar, äldre och yngre människor. Vi manifesterade för ensamkommande flyktingbarns rätt till trygghet, arrangörerna var socialsekreterare som i sitt yrke möter ensamkommande och som vill att de behandlas som andra barn, i enlighet med socialtjänstlagen. Där fanns ensamkommande flyktingbarn som själva får uppleva konsekvenserna av den nya lagstiftningen, sida vid sida med gode män, familjehem, lärare, klasskompisar och grannar. Vi lyssnade till musik, poesi och tal. Alla var vi där för att visa solidaritet med barn som befinner sig i en väldigt utsatt situation.

Mitt i ett av talen dök en grupp nazister upp. Det fanns ingen som helst tvekan om hotfullheten. Slagorden ekade. De heilade och trängde fram mot oss. Panik och tumult utbröt. En del av deltagarna på manifestationen gick fram mot nazisterna för att hindra dem tränga fram. Andra av oss försökte trösta och skydda livrädda barn och vuxna. En bengal kastades, en fotograf slogs i huvudet. Tillstånd för vår manifestation fanns naturligtvis, ändå var inte en enda polis på plats. Det dröjde fem till sju långa minuter innan polisen kom.

När polisen väl kom valde de att anvisa nazisterna en plats på andra sidan gatan där de kunde fortsätta skrika slagord och bete sig hotfullt.

Vi som samlats för att manifestera valde att fortsätta, jag var en bland många som talade. Men rädslan fanns kvar. Oron för vad som skulle hända när vi skulle skingras för att ta oss hemåt var tydlig. En del, framförallt barnfamiljer, kände sig för otrygga för att stanna.

Kanske trodde polisen inte att en manifestation med musik och poesi behöver skyddas. Men då blundar man för den framskjutning av positionerna som den högerextrema rörelsen gör. I ärlighetens namn har den pågått sedan nazister angrep den fredliga demonstrationen i Kärrtorp för ett par år sedan. Sedan dess har det skett angrepp på Pride, liksom terrorattentat mot flyktingboenden och politiska motståndare. För bara ett par månader sedan angrep nazisterna en liknande manifestation på Medborgarplatsen.

Det är uppenbart att det är en högerextrem strategi att ge sig på manifestationer som samlar en bred skara vanligt folk – och att man dessutom försöker ta plats på symboliskt viktiga platser och tider som första maj och Kristallnatten. Att attackera manifestationen för ensamkommande i söndags passar in i det mönstret. Att det dessutom sker utanför Sveriges riksdag är ännu en fjäder i hatten för nazisterna.

När polisen väl kom valde de att anvisa nazisterna en plats på andra sidan gatan där de kunde fortsätta skrika slagord och bete sig hotfullt.

Vi som samlats för att manifestera valde att fortsätta, jag var en bland många som talade. Men rädslan fanns kvar. Oron för vad som skulle hända när vi skulle skingras för att ta oss hemåt var tydlig. En del, framförallt barnfamiljer, kände sig för otrygga för att stanna.

Kanske trodde polisen inte att en manifestation med musik och poesi behöver skyddas. Men då blundar man för den framskjutning av positionerna som den högerextrema rörelsen gör. I ärlighetens namn har den pågått sedan nazister angrep den fredliga demonstrationen i Kärrtorp för ett par år sedan. Sedan dess har det skett angrepp på Pride, liksom terrorattentat mot flyktingboenden och politiska motståndare. För bara ett par månader sedan angrep nazisterna en liknande manifestation på Medborgarplatsen.

Det är uppenbart att det är en högerextrem strategi att ge sig på manifestationer som samlar en bred skara vanligt folk – och att man dessutom försöker ta plats på symboliskt viktiga platser och tider som första maj och Kristallnatten. Att attackera manifestationen för ensamkommande i söndags passar in i det mönstret. Att det dessutom sker utanför Sveriges riksdag är ännu en fjäder i hatten för nazisterna.

Även grupper med vidriga åsikter har mötesfrihet. Men det innebär inte att polisen i varje läge måste säga ja när någon vill hålla ett torgmöte eller demonstrera. Inte heller att polisen måste tillåta att motdemonstrationer utan tillstånd fortsätter eller att de måste anvisa motdemonstranter plats alldeles intill så att de kan fortsätta störa och hota. 

Polisen måste inte ge tillstånd om det finns goda skäl att tro att brott kommer att begås, till exempel hets mot folkgrupp genom tal, nazisthälsningar eller nazistiska symboler. De måste inte ge de som söker tillståndet precis den plats eller det upplägg de själva önskar.

Att stå upp mot nazism och rasism är nödvändigt och rätt. Det är att stå upp för varandra. Det är något vi alla tryggt ska kunna göra. Det förutsätter att polisen skyddar våra demokratiska rättigheter och möjligheter. 

I söndags fick barnfamiljerna gå hem, medan nazisterna fick stanna och fortsätta störa och skrämma. Det är helt orimligt. Jag vill veta vad polisen tänker göra för att vi inte hamnar i samma situation igen?

Christina Höj Larsen, Riksdagsledamot för Västernorrland och Migrationspolitisk talesperson (V)

(Publicerad i Expressen 10 maj 2017)

Kopiera länk